söndag, januari 31
lördag, januari 30
fredag, januari 29
onsdag, januari 27
Feta fötter:
Tills...
En normalt byggd amerikanska (plusmeny med två perfekta telefonstolpar som ben) knallar upp till Bruce och börjar prata golfskor.
Plusmeny: "I have really fat feet."
Bruce: "Oh really, I couldn't tell."
Ridå.
tisdag, januari 26
måndag, januari 25
lördag, januari 23
torsdag, januari 21
onsdag, januari 20
tisdag, januari 19
En reflektering om P3 Guld-galan i SVT:
måndag, januari 18
Paralympics
Vad om denna oro och självutlämning?
Föreställ dej ett scenario där du simmar bröstsim i den långsamma filen. Det är du, simskolan, viktväktarna och några knivjuggar som tvagar sej. Lugna fina 25 meters-längder där du vid vändningen sätter ner ena foten, snurrar runt ståendes 180 grader (drar till sej en och annan frågande blick från bubbelpoolen bör tilläggas), trycker till lite med foten för att tjäna 5 meter och sen täljer på igen. Inget konstigt med det kan tyckas?
Well, i lördags var jag så upprymd över att jag fick bada ångbastu utan att bli mentalt ofredad så jag hade tankarna på min simteknik istället. Det var ett fatalt misstag. Jag upptäckte till mitt förtret att min högra fot är felvinklad vid frånsparket. En normalskapt människa har förmodligen båda fötterna lite lätt vinklade utåt, ca 15 grader, vid själva frånsparket. Jag upptäckte att min vänstra fot är lätt utåtvinklad (normalt) men min högra är inåtvinklad (alltså kobent = cp-skada) vilket måste se förjävligt ut. (Slut ögonen och kör det hela i fågelperspektiv så fattar ni).
Dessutom förklarar det varför jag inte får något propert driv i frånsparket för en snedvinklad högerfot får ingen simhudseffekt heller rimligtvis. Konstigt att det tar 60 sekunder att simma 5+20 meter...
Det här måste jag jobba på.
söndag, januari 17
lördag, januari 16
Handen är tillbaka!
Det händer inte bara provocerande saker i livet som måste kanaliseras i en eller annan form. Ibland glimtar det till några guldkorn som får en att få upp näbben över ytan. Det som händer på ovan är en guldtacka.
Min fascination för Fredrik Lindström började under Hassan tiden då hans extremt enerverande busringningar skänkte en hel del tillfredsställelse. Hans parhäst från den tiden ser ni till höger i bild, men sorgligt nog är Luuk bara en trött skugga av sitt forna jag. Fredrik däremot, går från klarhet till klarhet.
Igår dominerade han På Spåret totalt - ett program som i övrigt är något man inte behöver orda så mycket om, trots ett tapper försök att skoja till det med Augustifamiljen som husband ("Älskling, det trodde man ju aldrig om den där Hurricane som har fått värsta låten uppkallade efter sej...") och nya fräscha grepp. Det eskalerade totalt när de kom fram till Malaga (Spaniens solkust). Ledtråden? "Bestraffning av småkryp." Mal-aga.
Göteborgshumor har aldrig varit så rolig.
Ps! Om ni undrar vad som händer på bilden, kolla här. Spola fram till minut 38.
fredag, januari 15
Dagens spaning: Radioreklam - eller Konsten att hjärntvätta Svennebanan
På väg till jobbet med mixmegapol som enda sällskap. 10 minuter sönderproducerade Idoldeltagare, 5 minuter komisk avslappning i form av gubben Timell, 5 minuter övertänd Gry Forsell som måste bevisa att hon fortfarande har "det" efter att ha varit hemma och tränat bort resterna av sin bäbis, 5 minuter mysfabror Adam Alsing som är en nervös Mandela & Hitler på samma gång och slutligen 15 minuter reklam. Men ingen vanlig reklam. Radioreklam.
På riksväg femtio blir man som vanligt omkörd av sönderstressad tvåbarnsfarsa med V70, takbox och 3 portabla dvd-skärmar, tom-tom:en (garanterat en julklapp från företaget 2008) inställd på Sälen. En skärm var. Tiden då det konverserades och räknades bilar i bilen är onekligen förbi. Bilen försvinner i snöröken på 2-1 vägen och det vanliga mantrat infinner sej i huvudet när det är dags att klippa buss 303 innan det blir smalt igen; "Det är halt: Ja. Vill du sladda av och sitta i rullis: Nej. Är det värt det: Ja. Konsensus: Kör om." Man kör om. Ny buss i sikte.
Två radioreklamer rullar oavbrutet just nu.
Den första läses upp en hyffsat check madamm i 25årsåldern och går som följer, typ:
"Jag har ett jättekul jobb på SJ som tågmontör men ibland måste jag rulla under tågvagnarna och koppla ihop dem men jag för tjock så det går inte..." Samma röst läser sen upp: "Gå in på fettsugning.nu för mer information, förändra ditt liv idag! Ridbyxlår endast 20000 kronor!" Okej, tänker man i sitt stilla sinne - vad i helvete hände just? Ingenting, för det är tydligen helt vanlig radioreklam.
Den andra går så här: "Kenneth visste inte att han hade 4 nya fina vinterdäck i byrålådan i form av sitt gamla ärvda armbandsur. Det han inte heller vet är att om han dra fram poligripen, öppnar käften på mormor och morfar och drar ut 10 guldtänder så får han ihop till en Ålandskryssning oxå! Gå in på smsguld.se - ditt guld är försäkrat under hela trasaktionen och du kommer må som Bert Karlsson när du får pengarna!" Den körs slaviskt i etern just nu och man kommer på sej själv och tänker: "Fan om inte skulle skicka in de där konfirmationspresenterna jag fick av moster, de kan ju vara värda en del." Nej, det är dom inte.
Retail therapy, man måste älska det.
Note to self:
(Obs! Ironi...)
2) SMSa AKUT till 72900 (Bengt Westerberg eller Johan af Donner), kostar 50 riksdaler och telebolagen har, håll i er nu, tagit bort trafikavgiften. Undrens tid är inte förbi.
onsdag, januari 13
Vad äter Steve?
Jag har börjat på ett nytt gym. Inget konstigt med det kan tyckas, karlsloken måste ju avreagera sej på nånting. I och med min geografiska omdisponering - beroende på mer eller mindre rogivande anledningar - har jag så här 2010 sagt upp bekantskapen med Friskis & Fettis där 6% av Sveriges befolkning är "glada, anabolafria medlemmar"och det har framgått med all önskvärd tydlighet att 5% av dem tränar på Kvarnen i Penny Bridge - kort beskrivet - det är ett helt vanligt zoo (där dock avsaknaden av skjutglada vargskötare sorgligt nog lyser med sin frånvaro). Det känns helt enkelt socialdemokratiskt i ordets sämsta bemärkelse. Plusmeny, bik-bok brallor och reklam t-shirt - inte ett funktionsplagg eller en deo i sikte. Det är ju trots allt valår och nått statement måste man göra, tänkte jag för mej själv.
Vis av erfarenheten gjorde jag en provträning på Gustavsviks Gym som slutade med att man fick dra fram droppställningen efter 3 kilometer på löpbandet i maklig takt (5 minuters tempo, 1 grads motlut). Det visade sej att Gviken jobbar med en inomhustemperatur som gör Hin Hole sjuk av avund. Det var lätt 40 grader på gymmet. 50 plikttrogna sit-ups på pilatesbollen senare (bra namn i övrigt, får en osökt att endast tänka på höggravida förstföderskor med undermålig knipkapactitet) stog man på parkeringen i snöblasket igen. Men skam den som ger sej.
Eyrabadet/Nautilus next. Själva byggnaden känns riktigt DDR men läget är felfritt så varför inte testa? Såg dessutom att de hade ångbastu och finnpajsaren inom mej vaknade till liv (tänk yxa, bar överkropp, helrör Kosken, motvind och inga tändstickor). Det skulle visa sej kostsamt. Ett annat plus, som jag såg det, var att grundarna av Nautilus införde autogiro 1992 och ett sånt påhitt måste primeras. Att tidigt inse att folk mår ganska bra att att pröjsa 300 spänn i månaden för att döva sitt samvete när man sitter med handen i OLW-påsen och myser arslet av sej framför Let's Dance och ler åt den där tokroliga snickaren med stelopererade höfter och en extremt modig Gudrun Schyman ("borde inte hon vara på Silja Line och supa ihjäl sej älskling - och kan du fylla på lite mer Chill Out i mitt litermått när du ändå hämtar mer dippsås?") är givetvis inget annat än företagande på hög nivå.
Mitt provpass på Nautilus var felfritt. Inte en käft i sikte (kanske hade nått med mitt val av dag, en fredag i december), vettiga maskiner, 10 bra löpband med fläktar på, handsprit, 10 Samsungs och ångbastu. Imbacillen i mej kom i träningskläder vilket kanske är förlåtet eftersom det tar 3 minuter att gå från lyan. Annars hade jag testat poolen och framför allt ångbastun och då hade denna självterapi session inte blivit av. Jag hade nämligen aldrig satt min fot på stället igen. Hade jag taggat in i ångbastun redan på mitt provpass hade jag nämligen träffat henne - pissruskan from hell. Människan som fick det att rinna över. Duktigt.
Jag har sedan mitt provpass tränat tre (3) gånger och mitt upplägg är som följer: Löpning 50-60 minuter (10-13 km beroende på volymen raseri i kroppen), byte av genomsvettig t-shirt (ett gubbtecken så säkert som något i övrigt), lite styrketräning (med varierande resultat), pilatesboll (helt talanglös men kan 3 övningar utan risk för cp-skada) och stretching (felfritt). Därefter snabb dusch, på med badbrallorna och sen dagens höjdpunkt, några carefree minuter i ångbastun. Skulle man kunna tro... S A M T L I G A tre bastutillfällen har det suttit en 60-årig kärring i ena hörnet på bastun när jag kommit in och hon måste va världens överlägset sämsta människa, om man bortser från hennes man som jag hade det angenäma nöjet att träffa idag. Att han inte lämnat detta jordeliv i förtid är en gåta. Pissruskan har S A M T L I G A tre gånger använt sej av min absolut sämsta ice breaker i socialt påfrestande situationer: "Tjaaa siii du, iiinte miirker man av nått av diiiin dära globala uppvirmiiingen nu då..."
Och detta uttalat med Sveriges 3e mest psykande dialekt (1a Össchköttska, 2a Värmländska, 3a Neeerkiska). Och med de bevingade orden försöker hon få igång nån typ av konversation med mej! Herregud, Skavlan ringde precis och ville ha tillbaka alla sina uttryck.
Sitter pissruskan i bastun på lördag när jag har tränat tar jag livet av a) mej b) henne c) hennes livströtta gubbe d) b & c.
Så, hur var er dag?
tisdag, januari 12
söndag, januari 10
onsdag, januari 6
Årets Händelse - Gnaget, allt är förlåtet
tisdag, januari 5
måndag, januari 4
Årets Skiva - The XX
Den obligatoriska Årsbästalistan - Årets (enda vettiga) Film

Ovan syns egentligen det enda som är värt att komma ihåg av det så kallade filmåret 2lax9, ja vi pratar givetvis om Brad Pitts felfria mustasch i Icke Glorifierade Bastarder. Allt annat känns egentligen helt förkastligt. Mustaschen och - kanske framför allt - uppsynen är filmkonst när den är som mest rogivande.














































