Igår var vi på ett extremt trevligt och välordnat födelsedagskalas för allas våran Pippi Fågel som klockar 30 jordsnurr idag -- grattis grattis om jag inte sagt det!
Det var ingen vanlig start 11 som var på benen denna afton -- Långbord var i sitt esse och kom smygandes med en högst anmärkningsvärd affärsplan som fick sitt riktiga lyft presentationsmässigt efter det att 4.0 i promille hade passerats framåt åtta-tiden. Att säga att han var ivrigt påhejad av frugan vore att överdriva.
I övrigt kan man kanske konstatera att allt rullade på ungefär som vanligt; Hjärtat fick i sej 2 glas vpk-luggsdricka och fick syn på Sing Star (denna förlösande uppfinning på fredagstristess) och från kökets lugna vrå kunde undertecknad ta del av ett nummer signerat Linda Bengtsin med skräckblandad förtjusning -- det är klart tjejerna ska ha kul...
Väl hemma i Örat vid halv tre fick man ta del av det fantastiska skådespel som kallas tonårsångest en helt vanlig söndagsmorgon. Att se tre På Stan Krigare i självlysande kläder och saftblandare på huvudet försöka trösta en totalt jävla hysterisk och hyperventilerande (I kid you not) tonårsbrutta med nykrusat hår och sönderbölad kajal borde räcka som stoff till minst en ny generationsroman. 2007, 2007 var har du tagit vägen nu, anyone?
Slutligen, bilden ovan är tagen 2 sekunder innan delar av köksinredningen är på väg att anlända i plocken på Bula. Absolut inget konstigt med det heller, egentligen.
Ikväll ska vi fulkolla på No Country For Old Men och kika om bröderna Coen har fått till det igen.
Trevlig söndag!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar